Underbara höst!

Äntligen kommer den mörka årstiden. Som jag har väntat! Barnen varvar ner lättare, kopplar av hemma utan att protestera. Även vintertiden passar oss bättre. Vi är i fas med den, vaknar automatiskt i tid och njuter av kvällarna för att faktiskt bli trötta i normal tid, till och med sonen!

I går var vi hos en vän och sydde halloweenkostymer. Dottern ska vara ”kattdrakula”. Jag har sytt en vackert blänkande dräkt med hög drakulakrage. Hon blir fantastiskt fin! Sonen som inte kunde välja har nog slutligen bestämt sig för att vara en liten söt spindelapa! De är svarta och små men med en enormt lång svans. Tur för mig eftersom jag har mest av det svarta tyget!

I går växlade han emellan Wolverine, Robin Hood och Peter Pan men ingenting verkade fungera. Wolverine var önskemål nr 1 men eftersom mina kunskaper inom klädsömnad är mycket begränsade, så var det helt omöjligt.

Mina barn är så övertygade om att jag kan allt och att det blir fint. Väldigt smickrande men jag skäms verkligen när jag virkat något bubbligt, ojämnt mössaktigt och dotter säger: -Åh mamma, allt du gör är så fiiiint!

Herre min skapare! Vilken chock de kommer att få när de inser att jag har fel och brister! Men, kan jag lyckas göra kvällens dräkter fina, måhända jag får behålla min idolstatus ännu ett tag :-) !

Nackdelen för mig med hösten (absolut enda nackdelen!) är att mina leder värker så att jag knappt kan lyfta armarna och emellanåt har svårt att gå eftersom höfterna känns som om de ska gå sönder. Värst av allt är ändå min trasiga axel som gör det svårt att sova för smärtan. Vaknar hela tiden och försöker ligga på det mest smärtfria sättet. Fick ont i lederna efter en vanlig influensa för några år sedan. Jag blev så dålig så min dåvarande sambo fick bära mig till duschen och i trappor. Jag kunde inte ta ett steg. Ja, så kan det tydligen bli av influensa.

Eftersom jag får spara lederna till att sy i stället för att skriva nu, så tänkte jag bifoga ett stycke (ett långt stycke) som jag skrev när barnen var ca 3-4 år.

EN HELT VANLIG DAG ?


Klockan är 05 00. Jag sneglar på klockan. Denna fantastiska uppfinning, berättar precis vad vi har att rätta oss efter. Bråttom eller gott om tid. Just nu är det gott om tid. Det är fortfarande natt, allt och alla sover djupt och lugnt. Om en timme skall klockan ringa och dagen börja. De små tvillingänglarna ska väckas av en utvilad glad mamma. Frukosten ska vara dukad efter konstens alla regler eller var det kostens alla cirklar.

05 02. – Mamma mamma mamma vad skall vi göra i dag, skall vi till dagis? - Mamma, hunden har tagit min napp!!! TA TILLBAKA DEN!!! Jag vaknar hastigt upp ur mina tankar om en lugn dag, flyger upp ur sängen, fångar hunden, tar nappen innan den sväljs och gnuggar av den under kranen. Måste komma ihåg att koka nappen sen, ja alla napparna.

Vem i hela världen uppfann något så idiotiskt som nappar vilka får tänderna att stå rakt ut på de näpna små barnen.

- MAMMA! Hörs det nu från nästa tvilling, den lite mer ”morgontrötta” av dem.
- Mamma, hunden har kissat på min matta, bläääää.

Medan jag rusar in för att ta bort den dränkta mattan under min dotters fötter klättrar tvilling nr två upp i bokhyllan efter sin älskade napp. Vilken jag givetvis försökt gömma eftersom socialstyrelsen, eller var det tandläkaren som inte rekommenderade den efter tre års ålder.
NU SKA DE SLUTA MED NAPPAR. I DAG!

Men när tvilling två har ramlat ner från bokhyllan och tvilling ett kramat hunden för hårt, som nafsat vänligt tillbaka med vassa valptänder, är det jag som springer runt och förtvivlat letar efter två nu livsnödvändiga nappar. Tack och lov att någon uppfann dessa underbara ljuddämpare, en mycket klok människa!

Hunden kissar på tidningen, skrämd av uppståndelsen. Vänjer han sig aldrig eller tror han som jag att; i morgon blir allt lugnt. ”Ordning och reda pengar på fredag”.

Välling, måste göra välling och AD droppar och… - NEJ!! Mina tankar avbryts av att tvilling nr två nu hittat hårtorken och tänker bada den i hundens vattenskål. Tappar nästan tvilling ett när jag fångar hårtorken i luften.

Välling var det. Måste göra klart den, eller kanske ändå bäst att vi klär på oss först, sedan sätter jag på TV´n åt barnen för att efter det, göra välling i lugn och ro. Bra det här med välling, blanda, skaka och värma i mikron. Två minuter, max.

- Här älskling. Den här kjolen passar fint till din randiga tröja. Tvilling nr ett tittar surt tillbaka.
- Jag gillar inte kjolar.
- Nej, jag vet det men alla dina byxor är smutsiga eller för små.
- Blä. Tungan åker ut och jag inser att det bara är att skicka dottern till dagis i tröja och kalasbyxor, utan kjol, som vanligt.

Under tiden jag hjälper min bestämda, härliga dotter är sonen ovanligt tyst. Inga jublande skratt som när han leker med hunden eller tränar fritt fall ifrån byrån. När han är tyst brukar det nästan alltid tyda på att han gör något otillåtet. Jag känner hur hjärtat börjar slå fort. Jag hittar honom i badrummet mycket nöjd med sig själv när han har förvandlat golvet till en livsfarlig isbana av allt mitt schampo. Jublande åker han nu fram och tillbaka. Pippi Långstrump, släng dig i väggen med dina idéer.

Hunden äter upp tvålen. Dör hundar av sådant?! Skall jag ringa veterinären ?

- Älskling nu måste du skölja av fötterna och klä på dig. Din syster är redan klar. NEJ, LÄGG DIG INTE I SCHAMPOT. Okej, nu får du duscha av dig.
- Varför får han duscha? Det vill jag också. Tvilling nr ett som nu är iklädd randig fin tröja och nya vita kalasbyxor tittar nyfiket in i det bubbliga halkiga badrummet.
- NEEJ! Snälla, gå inte in i duschen med kläderna på.

Vi duschar alla tre, lika bra det.
Hunden kräks.

Vad skall alla ha på sig? Skall nog ringa veterinären i alla fall.

Pip pip pip. Klockan ringer, dags att stiga upp…..

Nyduschade barn sitter fridfullt i soffan, inlindade i sina Spindelmannenhanddukar. Nyduschad mamma letar efter kläder och tänker att i morgon kanske barnen vaknar klockan 06 00 men då skall jag gå upp klockan fem och äta en lugn frukost.

- Mamma! Jag behöver mera tvål!! Hörs det plötsligt från ena sovrummet. Men vad är detta sitter de inte kvar i soffan? Mycket stolt visar tvilling ett att hon tvättat både fönster och speglar. Ett tjockt lager med tvål har på rekordkort tid täckt allt med en ogenomtränglig oljig hinna.

- Är det inte fint mamma? Frågar min underbara dotter.
- Joooo, jätte fiiiint svarar jag och tänker; Kunde inte hunden ätit upp hela tvålen när han ändå höll på..…
- Snälla barn gör nu mamma riktigt glad och klä på er, nu!
- javisst mamma det skall jag. Tvilling nr ett låter alltid så tillmötesgående och härlig men….
- Men klä på honom först. Nu kom det jag väntat på. Jag skall alltid göra allt först med den andra, det är bara det att båda säger likadant alltså blir ingen först. Nu är det dags att börja muta. (Vilket man absolut inte skall göra enligt barnpsykologerna. Har någon av dem barn? Nej inte troligt.) Mutan fungerar bra och min dotter får på sig kläderna Igen.

Då hörs plötsligt DUNK DUNK DUNK någonstans i huset. VEM i hela friden är uppe klockan sex på morgonen och bankar på elementet. ÅH NEJ! Jag springer in i min sons rum där han glatt sitter och bankar på elementet med sin nya fina plasthammare. Nöjd med sig själv har han lyckats få fram en riktigt fin melodi ackompanjerad av min grannes okvädesord underifrån.
Okej, bort med hammaren. Gömmer även denna högt upp och hoppas att sonen inte ser var.

Kläder, nu skall alla kläder på. Overall, galonbyxor, stövlar mm x två. Fick de någonsin välling? Eller AD droppar. Ja ja frukost får de på dagis och droppar tar vi i kväll. Själv får jag väl äta frukost till helgen eller nästa helg…
Ett mummel hörs – Mamma, jag måste kissa.. – Vad skojar du, nähä. Okej av med allt igen. Hunden ser lite konstig ut, är det tvålen kanske?

– Mamma, Hunden har ätit upp din fiiiina trä ask. Ok, det förklarar hans kväljande. På med koppel i alla fall. Återigen på med overall, galonbyxor och stövlar mm.

Nu ska vi i väg till dagis där tålmodiga, godmodiga och modiga kvinnor arbetar med dessa underbara små busiga barn.
Pussar och kramar två små illskrikande barn.
– Hej då mamma kommer snart. Ser deras tårdränkta ansikten framför mig lång tid efter det att jag lämnat dem. Var det inte några mattetal jag skulle ha kontrollerat i dag på morgonen.

Tänker tillbaka på min graviditet. Lyckan över att jag väntade tvillingar och allas kommentarer.

– Oh, vad praktiskt att ha allt gjort på en och samma gång.
– Javisst, svarade jag och växte både inombords och i omkrets. Växte och växte, för varje minut.

När jag i början av maj vilade ut på en bänk, kom en trevlig kvinna fram för att säga:
- Gud vad skönt att du inte skall vara gravid hela sommaren, barnet måste ju komma när som helst nu eller?
Vad menade hon?

- Jag skall inte föda förrän i augusti, i slutet.
- Oj då. Hon bleknade och gick.

En väninna till mig som också väntade tvillingar var så blodfylld, så när hon tog blodprov på BVC sprutade hon som en fontän i timmar efteråt. Men visst ÄR det praktiskt att ha två lekkamrater i magen.

- Herregud människa, stå inte på refugen, mellan filerna, med den magen. Spring över till trottoaren!
- Vad? Vad menar de, skulle jag springa, då välter jag ju.

Men jag förstår folk runt om kring. Jag var nämligen inte jämnrund, sådär snyggt som man kan se. Nej jag växte faktiskt bara framåt, långt framåt. Bakifrån såg jag inte gravid ut ens i sista veckan. Men från sidan såg jag ut som en parodi på Barbapappa. Så möjligheten att magen skulle bli påkörd var inte helt utesluten.

Jag tröstade mig med att tvillingar brukar ju i alla fall komma några veckor före utsatt tid. Ja inte kan jag ju gå så här i 40 veckor, snarare 36 kanske. Juli, ja det är en bra månad att föda i. Men visst kunde jag gå 40 veckor ja, till och med nästan 42. I SEPTEMBER, den 5 september gick det ena barnets vatten.

- Det är sååååå oooovanligt att man går över tiden med tvillingar, säger den välutbildade barnmorskan, i vars händer nu mitt och barnens liv vilar i.

Vad tryggt med SPECIALIST MÖDRAVÅRD. Nu kan inget gå fel! Men...

- Vad menar du, hittar du inte akupunkturnålen du satte i mitt huvud? Jag undrar om hon inte är riktigt klok och tycker att det sticker konstigt bakom ögat. Kan den ha borrat in så djupt?
- Är lustgasen sönder? Men det här är SPECIALIST MÖDRAVÅRD, man hör på namnet att ingenting går fel, eller hur? Jaså det kan det.
- Ja, ja men kejsarsnitt blir det i alla fall inte, vad som än händer! Det är ju inte bra för barnen, lungorna utvecklas inte bra då eller var det amningen som inte kommer igång eller var det kanske alltihop.

Epidural? Är det bra det? Jaha ett litet stick i ryggen och sedan helt bedövad. Det låter ju fantastiskt bra…

Fortsättning följer ... när jag hittar resten av dokumentet…